Tio frågetyper

Kvaliteten på en Delfi-undersökning avgörs ofta redan i det skede då facilitatorn bestämmer hur hen ska fråga. Samma tema ger olika slags kunskap som skalvärde, tidsbedömning eller resursfördelning. I Pronoia finns det nu tio frågetyper, och alla kan väljas även i tesredigerarens formulär Ny tes som egna knappar.

Tumregeln är enkel: välj den lättaste frågetypen som svarar på din forskningsfråga – och be alltid om motiveringar i ord. Experternas argumentation är den mest värdefulla delen av materialet i varje typ.

Grundtyper

Skala – panelisten bedömer påståendet på en skala, som standard 1–9. Med kriterievariabler (till exempel sannolikhet och önskvärdhet) får man flera bedömningar av samma tes, och klyftan mellan dem avslöjar spänningarna mellan önskningar och hot. Delfis grundverktyg.
Öppen fråga – fritt textsvar. Passar för kartläggning av ett nytt fenomen, när saken ännu inte kan sammanfattas i påståenden, som i idégenereringen på rundorna 0 och 1. Av svaren uppstår ofta teserna för nästa runda.
Ordning – panelisten rangordnar alternativen efter betydelse. Resultatet är ett genomsnittligt placeringstal, och spridningen i placeringstalen visar de mest omstridda valen.
Flerval – ett eller flera val bland givna alternativ. Snabb lägesbild för "vilka av följande"-frågor.

Struktur och prioritering

Gruppering – panelisten sorterar element i de kategorier som facilitatorn definierat, till exempel svaga signaler i kategorierna Heta, Svala och Kalla. Oenighet syns i hur placeringarna av samma element sprids över olika kategorier.
Fördelning – panelisten fördelar ett fast antal poäng, som standard 100 poäng, mellan alternativen. När enbart ordning inte räcker, berättar fördelningen hur stora vikterna är – till exempel vid resursallokering eller när sannolikhet fördelas mellan alternativa scenarier.
2×2-placering – panelisten placerar tesen som en punkt på en tvåaxlig karta, klassiskt genomslag × osäkerhet. Om svaren fördelar sig i motsatta hörn är det ett betydande fynd och en bra grund för scenarioaxlar.

Tid

Tidsuppskattning – panelisten anger ett enskilt år då påståendet förverkligas, eller väljer "inte inom denna tidsperiod". Ett snabbt sätt att tidssätta en stor mängd teser.
Tidsfönster – panelisten definierar ett tidsintervall från tidigast till senast, antingen som möjligt eller som sannolikt. Fönstrets bredd är i sig ett resultat: ett smalt fönster vittnar om säkerhet, ett brett om osäkerhet. Även "aldrig" kan väljas.
Tidsserie – facilitatorn ger den förverkligade historien, och panelisten fortsätter kurvan in i framtiden genom att dra eller med siffror. Alla förankras vid samma utgångsnivå, och prognosernas mediankurva och spridningsband visar hur långt panelens syn räcker.

Hur väljer jag?

stöd eller sannolikhet → skala
idégenerering och kartläggning → öppen fråga
prioritetsordning → ordning
klassificering i färdiga alternativ → flerval
sortering av ämnen i kategorier → gruppering
resurser och vikter → fördelning
jämförelse av två dimensioner → 2×2-placering
snabb tidssättning → tidsuppskattning
tidssättning och respondentens egen osäkerhet → tidsfönster
kvantitativ utvecklingsprognos → tidsserie

Mer detaljerade exempel och anvisningar för tolkning av resultat hittar du i Pronoias artikelbibliotek i artikeln Frågetyper: vägledning med exempel. Artikeln öppnas från skrivbordets hjälpmeny.